Efter en kall natt, vi hade -2,6°, stiger temperaturen snabbt, det är en solig och fin lördagsmorgon. I allnakku kan man läsa att det är Skarp Ladingen, ett gammalt uttryck, som väl knappast är gångbart idag. Vi äter väl i stort sett lika gott och rikligt året runt. Om det sen är vår, sommar, höst eller vinter står borden dukade med mat i överflöd i vår del av världen.

Jag har tidigare beklagat mig över att det är svårt att hitta bra färsk fisk i affärerna, men har man “känningar” som fiskar, så kan det se ut så här på köksbänken. Igår kom äldste sonen med en liten laxöring, som han fått på nätet. Mums, en lagom stor fisk till mig och Åke.

I morse kom en bekant med ett gäng strömmingar. Straxt ändrade jag på menyn: det får bli strömming idag och laxöring i morgon. Innan jag hann börja rensa strömmingen kom sonen igen och den här gången hade han med sig en jättefin gädda. Gädda har det varit väldigt ont om här vid kusterna och jag tror att det är minst 10-15 år sedan jag åt det senast.

Nu får helgens meny bli följande: Idag ska jag och maken äta stekt strömming och i morgon kommer sonen och hans sambo hit och då ska vi äta kokt gädda med hårdkokt hackat ägg, pepparrot och skirat smör. Den lille öringen får vänta tills på måndag och det ska väl inte vara några problem tycker jag. Igår, den 3/4, när jag var på Konsum tittade jag på en bit laxfilé och såg att den hade sista förbrukningsdag den 11/4. Åtta dagar till skulle den kunna ligga där i sin förpackning! Då vill i alla fall inte jag ha den.

Nu ska jag gå och föna mitt nytvättade hår och sen ska jag ut i det vackra solskenet. Jag håller på och räfsar mossa i gräsmattan och jag är en dålig räfsare, så det blir bara en liten bit i taget, men fint blir det när man får bort de värsta mosskuddarna.